Syra-basbalans: Bluff och båg.... eller inte?
Att man ska "basa upp" sig är något som man ofta talar om i hälsobranschen. Kritiker svarar ofta med att man inte kan basa upp sig eftersom detta är strikt kontrollerat i kroppen. Avviker man från normalintervallet är läget akut. Och, visst är det så men även små skiftningar inom normalintervallet kan innebära stora skillnader.
I den en amerikansk studie följde man 31,475 personer i upp till 5.5 år. Under perioden avled 2,893. Det man fann var en ungefär 7 procents ökad risk för att dö rent generellt (all-cause), av kardiovaskulär orsak eller cancer. 7% kanske inte låter mycket med på en hel population är det väldigt mycket. Det är 70,000 på en miljon. Det här är givetvis statistik så det finns alltid undantag. I studien tog tittade man på något som kallas nlSID (non-lactate strong ion difference) vilket enkelt kan förklaras som skillnaden mellan starka katjoner och starka anjoner och i det här fallet bortsåg man från laktat (mjölksyra) som är en stark anjon (sur) och tittade istället på skillnaden mellan natrium och klorid. Ett högt SID innebär överskott av basbildande starka katjoner och lågt SID innebär överskott av starka anjoner. Ett bra exempel på en stark katjon är natrium och anjon är klorid.
Våra celler är väldigt måna att hålla sitt neutrala pH värde och det regleras genom att importera och exportera olika joner. Om t ex pH i cellen sjunker pga av inflammation där cellens energiproduktion är omkopplad till aerobisk glykolys exporteras.
För att bilda mindre syra är det bra att undvika socker och raffinerade kolhydrater. För att öka upp baserna i kroppen är frukt och grönt det som är att rekommendera. Det finns åtskilliga kosttillskott som kan användas och i vårt sortiment finner du några, bl a Kankura F2 samt Korallkalcium. Den första är en för allmänt bruk lite överavancerad då den hämmar syraöverskott genom att tillföra baser via ett buffersystem men också motverkar produktionen av laktat (en stark anjon) som exkluderades i nämnda studie. Andra populära produkter på marknaden är t ex björkaska samt vanligt natriumbikarbonat. Observera att vid sjukdom ska du alltid kontakta vården och inget av det vi skriver på denna websida ska uppfattas som medicinsk rådgivning.
Källor:
https://doi.org/10.1515/cclm-2020-0233
I den en amerikansk studie följde man 31,475 personer i upp till 5.5 år. Under perioden avled 2,893. Det man fann var en ungefär 7 procents ökad risk för att dö rent generellt (all-cause), av kardiovaskulär orsak eller cancer. 7% kanske inte låter mycket med på en hel population är det väldigt mycket. Det är 70,000 på en miljon. Det här är givetvis statistik så det finns alltid undantag. I studien tog tittade man på något som kallas nlSID (non-lactate strong ion difference) vilket enkelt kan förklaras som skillnaden mellan starka katjoner och starka anjoner och i det här fallet bortsåg man från laktat (mjölksyra) som är en stark anjon (sur) och tittade istället på skillnaden mellan natrium och klorid. Ett högt SID innebär överskott av basbildande starka katjoner och lågt SID innebär överskott av starka anjoner. Ett bra exempel på en stark katjon är natrium och anjon är klorid.
Våra celler är väldigt måna att hålla sitt neutrala pH värde och det regleras genom att importera och exportera olika joner. Om t ex pH i cellen sjunker pga av inflammation där cellens energiproduktion är omkopplad till aerobisk glykolys exporteras.
För att bilda mindre syra är det bra att undvika socker och raffinerade kolhydrater. För att öka upp baserna i kroppen är frukt och grönt det som är att rekommendera. Det finns åtskilliga kosttillskott som kan användas och i vårt sortiment finner du några, bl a Kankura F2 samt Korallkalcium. Den första är en för allmänt bruk lite överavancerad då den hämmar syraöverskott genom att tillföra baser via ett buffersystem men också motverkar produktionen av laktat (en stark anjon) som exkluderades i nämnda studie. Andra populära produkter på marknaden är t ex björkaska samt vanligt natriumbikarbonat. Observera att vid sjukdom ska du alltid kontakta vården och inget av det vi skriver på denna websida ska uppfattas som medicinsk rådgivning.
Källor:
https://doi.org/10.1515/cclm-2020-0233