Ska vi boosta, bromsa eller balansera immunförsvaret?
I dessa corona-tider är det många som försöker att "boosta" sitt immunförsvar. Samtidigt säger "experterna" att det inte går att boosta. Ganska nyligen hörde jag en intervju på radion med en känd professor i klinisk bakteriologi säga att man inte ens kan påverka immunförsvaret. Hen menade att ta kosttillskott i syfte att påverka immunförsvaret är bortkastade pengar.
Vid en infektion av SARS-CoV-2 (covid-19) går olika immunceller till attack mot virusinfekterade celler. Attacken sker genom bl a utsöndring av olika pro-inflammatoriska cytokiner. Den här effekten vill man ju gärna att den ska fungera bra för annars skulle viruset ta över kroppen och förmodligen slutligen leda till att man dör. Vad händer om man boostar den här delen av immunförsvaret? Jo man får en cytokinstorm och en medföljande hyperinflammation och riskerar att dö av det istället för viruset. De här cytokinerna orsakar stora skador i den vävnad de angriper och i det perspektivet behövs ett immunsvar som är lagom, inte boostat.
Vad är det då som gör att immunsvaret blir lagom? Jo det är immunsuppressiva anti-inflammatoriska immunceller. Här sker ändrar makrofager karaktär (M1 blir M2-makrofager) och det produceras regulatoriska T-celler (Treg-celler). Dessa celler motverkar de pro-inflammatoriska cytokinerna och ger kroppen en chans att börja återhämta sig. De som är allvarligt covid-sjuka har initiellt en överreaktion i själva attack-fasen och har en oförmåga att bromsa detta pga att de bildar för lite immunsuppressiva immunceller. De är sannolikt boostade på det attackerande immunförsvaret redan innan de insjuknar.
Så det är alltså den bromsande delen i immunförsvaret behöver de flesta "boosta" för att få en balans i immunsystemet. Vad är det som boostar detta? Egentligen allt som är bra för kroppen och det är i första hand grönsaker, bär, frukt och bra fett. Vi måste se till att inte ha brist på vitaminer, mineraler och spårelement men det finns också väldigt mycket som tyder på att ämnen i växter, s k fytonutrienter (ibland kallade antioxidanter) spelar en viktig roll för att balanserat immunförsvar. Parallellt med att tillföra bra saker ska vi givetvis försöka undvika det som hela tiden triggar inflammation och där är proportionen mellan kalium och salt viktig. De flesta få i sig för mycket salt i förhållande till kalium. Man kan enkelt säga att natrium triggar inflammation och ett attackerande immunförsvar medan kalium gör tvärtom. Det här regleras via osmotiskt tryck. Ett högt natrium påverkar alla som har med inflammation att göra och motverkar samtidigt det som kan dämpa inflammation.
Vid allvarlig covid-infektion har man noterat att patienterna ofta lider av hyponatremi, dvs lågt natrium. Man har också sett ökade Treg-celler samt myeloida suppressor celler. När pro-inflammatoriska cytokinerna ökar så minskar natrium (kissas ut). Jag vet faktiskt inte om man vet varför men man kan ju tänka sig att minskningen av natrium är avsedd att vara startskottet för en anti-inflammatorisk respons (minskat osmotiskt tryck) då ett högt natrium motverkar både Treg-celler och myeloida suppressor celler. Om man tittar på t ex cancer som är associerat med kronisk inflammation så kan man se ett lågt natrium samt ett immunförsvar där Treg-celler och myeloida suppressorcellern arbetar för att skydda tumören mot det adaptiva immunförsvaret (e cytotoxiska T-cellerna). Observationerna på allvarligt sjuka i Covid med ökande Treg-celler och myeloida suppressorceller kunde alltså vara ett tecken på att den akuta inflammationen orsakad i attack-fasen successivt övergår till att bli en mer kronisk inflammation.
Nog om det. För att återgå till det jag skrev i inledningen. Professorn sa att man inte kan påverka immunförsvaret. När jag hörde henne tänkte på att hen beskrev immunförsvaret som ett eget levande väsen inom oss. Nej det stämmer inte. Det är inte första gången "experter" uttalar sig om saker de uppenbarligen inte har någon koll på. Vårt immunförsvar påverkas i högsta grad av vad vi äter och vad vi har ätit tidigare kommer att påverka hur immunförsvaret reagerar när vi får en infektion. Vi kan boosta immunförsvaret och den del som de flesta av oss boostar varje dag är den attackerande inflammatoriska delen av immunförsvaret. Vi gör det genom att äta skräpmat. Den bromsande anti-inflammatoriska delen av immunförsvaret främjas av mindre skräpmat och mer nyttigt. Så mer nyttigt och mindre skräp borgar för ett mer balanserat immunförsvar som är det vi ska eftersträva.
Vid en infektion av SARS-CoV-2 (covid-19) går olika immunceller till attack mot virusinfekterade celler. Attacken sker genom bl a utsöndring av olika pro-inflammatoriska cytokiner. Den här effekten vill man ju gärna att den ska fungera bra för annars skulle viruset ta över kroppen och förmodligen slutligen leda till att man dör. Vad händer om man boostar den här delen av immunförsvaret? Jo man får en cytokinstorm och en medföljande hyperinflammation och riskerar att dö av det istället för viruset. De här cytokinerna orsakar stora skador i den vävnad de angriper och i det perspektivet behövs ett immunsvar som är lagom, inte boostat.
Vad är det då som gör att immunsvaret blir lagom? Jo det är immunsuppressiva anti-inflammatoriska immunceller. Här sker ändrar makrofager karaktär (M1 blir M2-makrofager) och det produceras regulatoriska T-celler (Treg-celler). Dessa celler motverkar de pro-inflammatoriska cytokinerna och ger kroppen en chans att börja återhämta sig. De som är allvarligt covid-sjuka har initiellt en överreaktion i själva attack-fasen och har en oförmåga att bromsa detta pga att de bildar för lite immunsuppressiva immunceller. De är sannolikt boostade på det attackerande immunförsvaret redan innan de insjuknar.
Så det är alltså den bromsande delen i immunförsvaret behöver de flesta "boosta" för att få en balans i immunsystemet. Vad är det som boostar detta? Egentligen allt som är bra för kroppen och det är i första hand grönsaker, bär, frukt och bra fett. Vi måste se till att inte ha brist på vitaminer, mineraler och spårelement men det finns också väldigt mycket som tyder på att ämnen i växter, s k fytonutrienter (ibland kallade antioxidanter) spelar en viktig roll för att balanserat immunförsvar. Parallellt med att tillföra bra saker ska vi givetvis försöka undvika det som hela tiden triggar inflammation och där är proportionen mellan kalium och salt viktig. De flesta få i sig för mycket salt i förhållande till kalium. Man kan enkelt säga att natrium triggar inflammation och ett attackerande immunförsvar medan kalium gör tvärtom. Det här regleras via osmotiskt tryck. Ett högt natrium påverkar alla som har med inflammation att göra och motverkar samtidigt det som kan dämpa inflammation.
Vid allvarlig covid-infektion har man noterat att patienterna ofta lider av hyponatremi, dvs lågt natrium. Man har också sett ökade Treg-celler samt myeloida suppressor celler. När pro-inflammatoriska cytokinerna ökar så minskar natrium (kissas ut). Jag vet faktiskt inte om man vet varför men man kan ju tänka sig att minskningen av natrium är avsedd att vara startskottet för en anti-inflammatorisk respons (minskat osmotiskt tryck) då ett högt natrium motverkar både Treg-celler och myeloida suppressor celler. Om man tittar på t ex cancer som är associerat med kronisk inflammation så kan man se ett lågt natrium samt ett immunförsvar där Treg-celler och myeloida suppressorcellern arbetar för att skydda tumören mot det adaptiva immunförsvaret (e cytotoxiska T-cellerna). Observationerna på allvarligt sjuka i Covid med ökande Treg-celler och myeloida suppressorceller kunde alltså vara ett tecken på att den akuta inflammationen orsakad i attack-fasen successivt övergår till att bli en mer kronisk inflammation.
Nog om det. För att återgå till det jag skrev i inledningen. Professorn sa att man inte kan påverka immunförsvaret. När jag hörde henne tänkte på att hen beskrev immunförsvaret som ett eget levande väsen inom oss. Nej det stämmer inte. Det är inte första gången "experter" uttalar sig om saker de uppenbarligen inte har någon koll på. Vårt immunförsvar påverkas i högsta grad av vad vi äter och vad vi har ätit tidigare kommer att påverka hur immunförsvaret reagerar när vi får en infektion. Vi kan boosta immunförsvaret och den del som de flesta av oss boostar varje dag är den attackerande inflammatoriska delen av immunförsvaret. Vi gör det genom att äta skräpmat. Den bromsande anti-inflammatoriska delen av immunförsvaret främjas av mindre skräpmat och mer nyttigt. Så mer nyttigt och mindre skräp borgar för ett mer balanserat immunförsvar som är det vi ska eftersträva.