Reumatoid artrit, inflammation och autoimmunitet
Reumatoid artrit (ledgångsreumatism) är en är autoimmun sjukdom som i grunden uppstår av en dysregulerad inflammation. I utvecklandet av RA, liksom vid de flesta sjukdomar, är orsaken ett samspel mellan genetiska faktorer och hur vårt liv ser ut i övrigt. Allt vi utsätter våra kroppar för påverkar våra gener och den moderna livsstilen främjar kroniska inflammationer. En kronisk inflammation är till skillnad från en akut inflammation av en mer pyrande karaktär. Det är inte alltid vi vet om att vi har en kronisk inflammation men de flesta av oss är drabbade. Inflammation programmerar om gener som reglerar immunförsvaret och här kommer troligen genetiska faktorer in om vi utvecklad den ena eller den andra sjukdomen. Vid autoimmuna sjukdom attackerar immunförsvaret specifika celler som skapar symtom. De delar i immunförsvaret som normalt skulle bromsa en attack är nedreglerade.
Även om vi har olika genetiska förutsättningar så är det alla omgivande faktorer som påverkar våra gener via epigenetiska mekanismer. Luften vi andas, vattnet vi dricker, kolhydrater, protein, fett, vitaminer, mineraler, fytonutrienter, blodtryck, hormoner och tillväxtfaktorer, immunförsvaret.... allt påverkar våra gener direkt eller indirekt. Givetvis påverkas våra gener även av stress, mobilstrålning, miljöföroreningar, bakterier, virus och annat som vi utsätts för. Man kan givetvis inte leva ett "perfekt" liv men det finns vissa saker som kan spela en mer betydande roll. Jag ska inte ta upp alla här men har man RA så kan det vara värt att se över följande:
Ät mer kalium och mindre natrium
De flesta av oss får i oss för mycket natrium (salt) och forskning visar att natrium bidrar till att skapa inflammation. Det sker genom att natrium bidra att T-hjälparceller under påverkan av SGK1 (serum/glukokortikoidkinas-1) omvandlas till en sort som kallas Th17 som producerar interleukin 17. Parallellt nedregleras regulatoriska T-celler ("Tregs"). Tregs är de celler som bromsar immunförsvarets attack mot vävnader. Hela händelseförloppet är mer komplext det här aktiverar inflammasomen, ett inflammatoriskt proteinkomplex som i sin tur bildar interleuktin-1 via kaspas-1. Allt det här bidrar till utvecklingen av en mer kronisk inflammation.
Att få i sig lite för mycket salt då och då är ingen föra utan det är mer en kronisk överkonsumtion som kan leda till komplikationer. Samtidigt får vi ofta i oss för lite kalium då dessa två behöver vara i hyfsad balans. Om man har svårt att undvika natrium bör man alltså öka sitt intag av kalium. Det finns en studie där man delade upp 32 försökspersoner med RA i två grupper. Utöver sin vanliga medicinering fick de antingen placebo eller 6000mg (6 gram) kaliumklorid upplöst i grapefruktjuice under 28 dagar. Resultatet blev att fick 43 procent i kaliumgruppen en minskad smärta jämfört med 6.25% i placebogruppen.
Mitt råd är att ta bort allt rent natrium. Använd kaliumrikt salt. Se upp för havssalt då detta också innehåller till största delen natriumklorid.
Dra ned på socker och kolhydrater
När du äter dessa höjs blodsockret (glukoset). Glukos aktiverar NF-kB som styr transkription av av olika gener, cytokiner och annat som är involerat i kroppens immun- och inflammatoriska respons. När blodsockret stiger frigörs insulin för att öka cellernas upptag av glukos. Insulin aktiverar också NF-kB. Man behöver inte vara någon kärnfysiker för att förstå att glukos, insulin och natrium inte är någon bra kombination.
Mitt tips är att försöka eliminera socker i första hand så undvik godis och fikabröd. Dessa ger dig bara någon minut av glädje men är ren onytta för din kropp. Undvik även fiberfattiga/näringslösa kolhydrater. Tänk att om om kolhydraten är skapad i naturen så är den okej men måste den bearbetas eller tillverkas i fabrik så bör du försöka minska intaget. Ju vitare desto sämre, t ex är vitt ris sämre än råris, vitt bröd är sämre än mörkare fullkorn.
Ändra ditt fettingag
Fettsyror är viktiga näringsämnen för oss men de flesta av oss får i oss för lite av de essentiella fettsyror som kallas omega-3 och för mycket omega-6. De här fettsyrorna är viktiga för kroppens tillverkning av något som heter eikosanoider (t ex prostaglandiner och leukotriener) som kan vara antingen inflammationsskapande eller inflammationshämmande. Omega-6 är främst linolsyra som finns i t ex solrosolja och den kan bilda arakidonsyra som bildar inflammationskapande prostaglandiner och leukotrienser och omega-3 (finns främsta i fet fisk) skapar de inflammationshämmande. För omvandlingen av linolsyra till arakidonsyra behövs ett enzym som heter delta-5-desutaras och det triggas av insulin och hämmas av omega-3.
Mitt tips är att kasta alla matoljor som inte är ekologisk olivolja. Använd rent smör, inte light-varianter. Kokosfett/olja går bra att använda. Om du inte äter fet fisk regelbundet så bör du komplettera med fiskolja/omega-3 i form av kosttillskott. Är du vegan så finns det algolja med omega-3.
Ät mer inflammationshämmande livsmedel
Som jag skrev ovan så är omega-3-fettsyror från fisk en inflammationshämmande effekt men det finns en massa andra ämnen som också hämmar inflammation. Dessa ämnen finns främst i växtriken och brukar kallas antioxidanter men fytonutrienter är ett mer korrekt ord. De finns i alla grönsaker, frukt och bär, nötter, svampar, alger mm. De har en hämmande effekt på NF-kB, det som styr kroppens immun- och inflammatoriska respons.
Sammanfattning
En kost som innehåller mindre bra livmedel innehåller ofta mer natrium, mer socker och kolhydrater och sämre fett. Dessa samverkar för att skapa inflammation. Vägen in i inflammation är också vägen ur inflammationen. Ovanstående är väldigt generella riktlinjer och inte bara bra för dig med reumatism utan är en universell väg till bättre hälsa för alla.
Några referenser:
Joint Bone Spine . 2018 Jul;85(4):411-416.
Nature . 2013 Apr 25;496(7446):518-22.
PLoS One. 2017; 12(10): e0186157.
J Pain . 2008 Aug;9(8):722-31.
Även om vi har olika genetiska förutsättningar så är det alla omgivande faktorer som påverkar våra gener via epigenetiska mekanismer. Luften vi andas, vattnet vi dricker, kolhydrater, protein, fett, vitaminer, mineraler, fytonutrienter, blodtryck, hormoner och tillväxtfaktorer, immunförsvaret.... allt påverkar våra gener direkt eller indirekt. Givetvis påverkas våra gener även av stress, mobilstrålning, miljöföroreningar, bakterier, virus och annat som vi utsätts för. Man kan givetvis inte leva ett "perfekt" liv men det finns vissa saker som kan spela en mer betydande roll. Jag ska inte ta upp alla här men har man RA så kan det vara värt att se över följande:
Ät mer kalium och mindre natrium
De flesta av oss får i oss för mycket natrium (salt) och forskning visar att natrium bidrar till att skapa inflammation. Det sker genom att natrium bidra att T-hjälparceller under påverkan av SGK1 (serum/glukokortikoidkinas-1) omvandlas till en sort som kallas Th17 som producerar interleukin 17. Parallellt nedregleras regulatoriska T-celler ("Tregs"). Tregs är de celler som bromsar immunförsvarets attack mot vävnader. Hela händelseförloppet är mer komplext det här aktiverar inflammasomen, ett inflammatoriskt proteinkomplex som i sin tur bildar interleuktin-1 via kaspas-1. Allt det här bidrar till utvecklingen av en mer kronisk inflammation.
Att få i sig lite för mycket salt då och då är ingen föra utan det är mer en kronisk överkonsumtion som kan leda till komplikationer. Samtidigt får vi ofta i oss för lite kalium då dessa två behöver vara i hyfsad balans. Om man har svårt att undvika natrium bör man alltså öka sitt intag av kalium. Det finns en studie där man delade upp 32 försökspersoner med RA i två grupper. Utöver sin vanliga medicinering fick de antingen placebo eller 6000mg (6 gram) kaliumklorid upplöst i grapefruktjuice under 28 dagar. Resultatet blev att fick 43 procent i kaliumgruppen en minskad smärta jämfört med 6.25% i placebogruppen.
Mitt råd är att ta bort allt rent natrium. Använd kaliumrikt salt. Se upp för havssalt då detta också innehåller till största delen natriumklorid.
Dra ned på socker och kolhydrater
När du äter dessa höjs blodsockret (glukoset). Glukos aktiverar NF-kB som styr transkription av av olika gener, cytokiner och annat som är involerat i kroppens immun- och inflammatoriska respons. När blodsockret stiger frigörs insulin för att öka cellernas upptag av glukos. Insulin aktiverar också NF-kB. Man behöver inte vara någon kärnfysiker för att förstå att glukos, insulin och natrium inte är någon bra kombination.
Mitt tips är att försöka eliminera socker i första hand så undvik godis och fikabröd. Dessa ger dig bara någon minut av glädje men är ren onytta för din kropp. Undvik även fiberfattiga/näringslösa kolhydrater. Tänk att om om kolhydraten är skapad i naturen så är den okej men måste den bearbetas eller tillverkas i fabrik så bör du försöka minska intaget. Ju vitare desto sämre, t ex är vitt ris sämre än råris, vitt bröd är sämre än mörkare fullkorn.
Ändra ditt fettingag
Fettsyror är viktiga näringsämnen för oss men de flesta av oss får i oss för lite av de essentiella fettsyror som kallas omega-3 och för mycket omega-6. De här fettsyrorna är viktiga för kroppens tillverkning av något som heter eikosanoider (t ex prostaglandiner och leukotriener) som kan vara antingen inflammationsskapande eller inflammationshämmande. Omega-6 är främst linolsyra som finns i t ex solrosolja och den kan bilda arakidonsyra som bildar inflammationskapande prostaglandiner och leukotrienser och omega-3 (finns främsta i fet fisk) skapar de inflammationshämmande. För omvandlingen av linolsyra till arakidonsyra behövs ett enzym som heter delta-5-desutaras och det triggas av insulin och hämmas av omega-3.
Mitt tips är att kasta alla matoljor som inte är ekologisk olivolja. Använd rent smör, inte light-varianter. Kokosfett/olja går bra att använda. Om du inte äter fet fisk regelbundet så bör du komplettera med fiskolja/omega-3 i form av kosttillskott. Är du vegan så finns det algolja med omega-3.
Ät mer inflammationshämmande livsmedel
Som jag skrev ovan så är omega-3-fettsyror från fisk en inflammationshämmande effekt men det finns en massa andra ämnen som också hämmar inflammation. Dessa ämnen finns främst i växtriken och brukar kallas antioxidanter men fytonutrienter är ett mer korrekt ord. De finns i alla grönsaker, frukt och bär, nötter, svampar, alger mm. De har en hämmande effekt på NF-kB, det som styr kroppens immun- och inflammatoriska respons.
Sammanfattning
En kost som innehåller mindre bra livmedel innehåller ofta mer natrium, mer socker och kolhydrater och sämre fett. Dessa samverkar för att skapa inflammation. Vägen in i inflammation är också vägen ur inflammationen. Ovanstående är väldigt generella riktlinjer och inte bara bra för dig med reumatism utan är en universell väg till bättre hälsa för alla.
Några referenser:
Joint Bone Spine . 2018 Jul;85(4):411-416.
Nature . 2013 Apr 25;496(7446):518-22.
PLoS One. 2017; 12(10): e0186157.
J Pain . 2008 Aug;9(8):722-31.