Silver användes flitigt förr i tiden innan antibiotikan kom. Kolloidalt silver (KS) innehåller silverjoner (Ag+) i mycket låg koncentration men är inte tillåtet att säljas som kosttillskott inom EU och därför säljs det som desinfektionsmedel. Inofficiellt används KS både invärtes och utvärtes och har snabbt blivit väldigt populärt. KS går att köpa i de flesta butiker som säljer kosttillskott. Med kolloid menar man att mycket små nanopartiklar av silverjoner är dispergerade/ upplösta i vatten... de har blivit "ett" med vattnet kan man säga. Den elektriska laddningen gör att partiklarna förblir finfördelade i lösningen utan att klumpa ihop sig (agglomerera) och falla till botten.
Låt oss först titta lite på verkningsmekanismerna...
KS dödar bakterier
Silverjonen (AG+, namnet kommer från Argentum som är den latinska benämningen) som finns i KS har i studier visat sig ta död på en rad olika mikrobiella patogener och det är det främsta argumentet för att använda KS. Det här väcker så klart frågan hur våra goda tarmbakterier påverkas om man dricker KS? Det är faktiskt lite svårt att svara på. Flera studier tyder på det men testmetoder med mera varierar. Det är svårt att överföra resultatet från en in vitro-studie till verkliga förhållanden. I en studie som publicerades i Nanotoxicology 2016 jämfördes silver i doser som var 100-400 gånger högre än de doser som i in vitro försök visat antimikrobiell effekt med antibiotika (bredspektrum). Resultatet var att antibiotikan tydligt förändrade proportionen på bakteriestammar med tydlig minskning av Bacteroidetes (gram-negativa) och ökning av Firmicutes-stammar (gram-positiva). Silver påverkade denna proportion obetydligt. De flesta som använder KS regelbundet kan nog intyga att de inte märker av några symptom på att de goda bakterierna slås ut och vi kan därför utgå från att KS inte har någon negativ effekt men kanske inte någon positiv effekt heller på tarmfloran.
Hur dödar KS bakterier?
KS dödar bakterier genom att dels förstöra cellmembran genom att reagera med peptidoglykan och dels genom tränga in i celler, hämma cellandning och störa metabolismen vilket genererar reaktiva syreföreningar som leder till att bakterien dör. Det här är den grundläggande mekanismen för hur KS tar död på allt.
Tar KS dör på svamp/jäst?
Det varierar beroende på typ vilket släkte svampen tillhör och det kan krävas lång exponering. Man har gjort studier på inomhusmögel och visat att silver hämmar tillväxt av flera släkten. Candida, dermatofytos (tinea, såsom fotsvamp, nagel hud) är KS inte så supereffektivt men kan med fördel kombineras med svampdödande läkemedel. Väljer man enbart KS så tänk på att det kan kräver lång exponering så upprepad dosering eller applicering om det är utvärtes kan krävas och det kan ta tid.
Tar KS död på virus och virusinfekterade cancerceller?
Ja forskningen visar att KS/silvernanopartiklar effektivt kan ta död på virus genom att dels bidra till att ta död på värdcellen och även virioner. Man har även sett i en studie på cancerceller som varit associerade med onkogenvirus, t ex Epstein-Barr där silvernanopartiklar har en cytotoxiskt effekt virusinfekterade celler genom att aktivera lytisk replikation som beror på en ökning av reaktiva syreföreningar (ROS) och autofagi. Man ska tänka på att såna här studier görs i laboratorier på cellinjer och det behövs kliniska studier som verifierar resultaten. Tills dess är detta rent vetenskapligt att anse som hypoteser baserade på den forkning som hittills finns.
När det gäller influensavirus finns en studie där man infekterade försöksdjur intranasal med virus och därefter administrerade KS intranasalt och detta visade sig fungera bra. Det behövs dock fler studier för att kunna säga något med säkerhet.
Kan KS ta död på cancerceller?
Som jag skrev ovan så har silverjoner en cytotoxisk effekt på cancerceller som är förknippade med s k onkogenvirus. Detta är virus som är kända för att kunna orsaka cancer. T ex anses 2-3% av alla cancerfall vara associerade med Epstein-Barr viruset (EVB). Effekten som silver har på cancerceller gäller dock inte bara på sådana former av cancer. Det forskningen visar är att silverjoner har en koncentrationsrelaterad cytotoxisk effekt på MCF-7 (bröstcancercellinje) och påverkar inte viabiliteten (livskraften) hos friska PBMC (mononukleära celler från perifert blod) nämnvärt.
Skillnaden mellan LD50 (3.5ng/mL) och LD100 14ng/mL) var en cytotoxicitet på 3,05%. LDxx är förövrigt högre i friska celler än i cancerceller vilket man ser tydligt på bilden nedan. LD står för lethal dose vilken dos som krävs för att 50 respektive 100 procent i en given grupp, i det här fallet celler, ska dö.
Ändrar cancercellens energiproduktion
Vidare har man visat att kolloidalt silver leder till minskade nivåer av laktatdehydrogenas (LDH) i både cancerceller och friska celler. Effekten är dosrelaterad. LDH är ett enzym som omvandlar pyruvat till laktat (och tvärtom). Laktatdehydrogenaser (finns flera undergrupper) är uppreglerade i cancerceller. Det är allmänt känt att cancerceller föredrar glykolys även om tillgång på syre finns (Warburg-effekten). Mindre LDH i cancercellen bidrar till lägre produktion av ATP, minskat glutation och NADPH samt ökad produktion av ROS.
Påverkar REDOX-homeostasen
Effekten av silverjoner på intra- och extracellulära antioxidanter visar en ökad produktion av superoxiddismutas (SOD) i både cancerceller och friska celler medan katalas och glutationperoxidas (dessa bryter ned väteperoxid) inte påverkades nämnvärt. SOD’s roll är att omvandla superoxidradikaler till väteperoxid (H2O2). Väteperoxid kan i sin tur brytas ned av katalas och glutationperoxidas för att bilda syre och vatten. KS ökar alltså SOD men inte de enzymer som ska bryta ned det väteperoxid som bildas. Detta skapar en överproduktion av väteperoxid som är en kraftfull oxidant. I mycket låg koncentration anses väteperoxid ha en stimulerande effekt på celltillväxt men vid stigande koncentration leder det stoppad tillväxt, apoptos och slutligen nekros om koncentrationen blir väldigt hög. Man tror att cancerceller är extra känsliga för väteperoxid i båda riktningarna, dvs att de är känsligare för väteperoxidens tillväxtstimulerande effekt i låg koncentration men också för dess cytotoxiska effekt i högre koncentration. Cancerceller producerar redan från början mer ROS än vanliga celler och det finns ett tak för alla celler där de inte klarar av mer ROS. I cancerceller är taket nästan nått från början medan det i friska celler finns gott om utrymme tills taket är nått. Den här skillnaden mellan friska celler och cancerceller utgör ett terapeutiskt fönster. Och när det gäller KS kan detta fönster utnyttjas för att skapa en obalans i cellens reduktion och oxidationssystem genom att dels öka produktionen av ROS och den ökade produktionen av SOD utan korrellerande ökning av katalas och glutationperoxidas leder till ökade nivåer av väteperoxid som är cytotoxiskt.
Den cytotoxiska effekten av KS motverkas av NAC
Studien jag skrev om lite tidigare i texten visade också att silverpartiklarnas cytotoxiska effekt på onkogenvirus-associerad cancer eliminerades vid tillförsel av NAC (N-acetylcystein). NAC är läkemedelsklassat i Sverige men är egentligen bara en acetylerad aminosyra. NAC är väldigt effektiv på att öka nivån av glutation i celler. Glutation är cellernas egna antioxidant som skyddar friska celler men tyvärr även cancerceller så att de blir mer resistenta mot cellgifter och strålning men även mot alternativa behandlingsformer såsom silvernanopartiklar. En stor del av effekten av de flesta behandlingsmetoder sker nämligen via en ökning av ROS som får cancercellen att dö av oxidativ stress. Glutation är en mästare på att oskadliggöra ROS. Friska celler har jämförst med cancerceller en större förmåga att kunna hantera ökade mängder av ROS. Om du är lite insatt i cytostatika så känner du nog igen mycket av det här.
Okej nu har vi sett att KS och silver i största allmänhet är ett potent ämne som kan ta död på det mesta men har det någon effekt i praktiken?
Vad händer om man dricker KS?
Om man dricker KS så kommer dels den elektriska laddningen att påverkas och silverjoner reagera med främst halogenider. Det har tidigare rapporterats om att KS fäller ut i biologiska vätskor och bildar salter. Det låter ganska logiskt eftersom en elektrokolloidal lösning av nanopartiklar är väldigt känslig, till skillnad från vesikel-inkapslade nanopartiklar. Ganska nyligen publicerades en studie där man i laboratorium simulerande mag-tarmkanal och visade att KS dels agglomorerar, dvs klumpar ihop sig till lite större partiklar. På ytan av de här partiklarna och emellan dem bildades silverklorid. Silverjoner som går ut i blodet reagerar också med olika ämnen och man har sett att det bildas bl a silversulfid och även att silver binder till albumin.
Man vet också från studier att biotillgängligheten, dvs hur mycket som tas upp i blodet är upp till 20%, det kan beror på att partiklarna agglomererar men även att upptaget inte är optimalt. Ett dåligt upptag innebär att resterande mängd kommer att utsöndras från kroppen med avföringen och man kan då tänka sig att just tarmceller är de som påverkas mest när man dricker KS. Detta var något som noterades i simulationsstudie som jag nämnde högre upp där viabiliteten hos tarmceller minskade.
Så vi har alltså ett dåligt upptag på KS, kanske i bästa fall 20% tas upp och av dessa kommer förmodligen en ganska stor del exkreteras via urinen ganska omgående. På vägen ut kan silver påverka t ex bakterier och teoretiskt skulle man kanske kunna ha nytta av KS vid t ex infektioner i just urinvägar om man tar tillräcklig mängd tillräckligt regelbundet. För annan systemisk behandling än annat än exkretionsvägar tror jag inte att KS lämpar sig för beroende på just dålig biotillgänglighet med det finns många anekdotiska berättelser där användare säger sig ha botat allt möjligt. Jag har dock lite svårt att tro på sånt som inte har något vetenskaplig logik men hör man samma sak om och om igen så kan det ju ligga något i det.
När det gäller användningsområden som berör mage-tarm-urinvägar och närliggande så skulle jag säga att man kan testa med KS och då i doser uppemot 3 dl dagligen, gärna utspritt på 3-5 tillfällen dagligen. Det finns ingen forskning när det gäller så doseringen kan behöva justeras och då troligen uppåt. Vill man behandla något annat invärtes bör man troligen se 3 dl som lägsta dos med tanke på låg biotillgänglighet och förmodligen inte förvänta sig något mirakel. Ett knep som många använder är att man håller kvar KS i munnen ett tag innan man sväljer och detta skulle kunna öka upptaget. Återigen, det saknas forskning, men det är fullt möjligt och kan vara en anledning till att vissa får bättre effekt. Tills dess att det finns ordentliga studier när det gäller systemisk terapeutisk effekt så skulle jag se KS som en sekundär produkt, dvs något som inte skadar att ta men du bör samtidigt ta något annat där effekten är mer förutsägbar.
Många som använder KS dricker eller sprayar i mun (och vissa även i nästan) när de känner av förkylningssymptom. Detta kan absolut vara effektivt eftersom KS då kan komma i direkt kontakt med bakterier och virus. Mindre doser ofta är sannolika att föredra i detta avseende för att öka exponeringstiden. Många har nog blivit så nöjda med denna typ av effekt av KS att de har börjat ta KS dagligen i förebyggande syfte. Även om en liten daglig dos inte skadar så skulle jag själv bara använda KS i det syftet vid symptom.
Utvärtes lämpar sig KS mot det mesta. Småsår, insektsbett, svampangrepp, utslag osv. Det skadar inte att testa. Använd givetvis gott omdöme om det är dax att besöka vårdcentralen, t ex om en eventuell infektion blir värre. Om du har något svårläkt så kan det vara fördel att blanda KS i en salv- eller krämbas och att täcka över så att det får verka ordentligt. Upprepa ett antal gånger per dag. Det finns färdiga silversalvot att köpa.
Kan man bli blå av KS?
Eftersom biotillgängligheten är låg och exkretionen hög skulle det behövas ofantliga mängder KS under lång tid för att utveckla argyri, dvs ett permantent tillstånd där silver lagras in i vävnader och ger huden en blågrå ton. Det har bara rapporterat något enstaka fall i hela världen och det har varit osäkerheter kring vilka koncentrationer dessa har använt och de produkter dessa använt ens är att betrakta som KS. Det är ett motargument mot användning av KS som inte grundar sig på vetenskaplig forskning.
Spelar ppm (koncentrationen) någon roll?
Den vanligaste koncentrationen är 10 ppm, dvs att det är 10 mg silver per liter vatten. Ju lägre ppm desto mer stabil är den kolloidala lösningen och det talar också för mindre partikelstorlek. Jag tror dock inte att detta har någon direkt praktiskt betydelse men det finns en studier som visade att 20 ppm var mer cytotoxisk (i provrör) och det är ju inte så förvånande eftersom koncentrationen är avgörande för effekten men givetvis finns även en koppling till partikelstorleken. Om du dricker KS så kommer det att agglomerera och bilda salter och det innebär ju att vara sig partikelstorlek eller koncentration spelar så stor roll. Om du däremot håller kvar KS i munnen kan det påverka men skillnaden mellan olika partikelstorlekar och koncentrationer är normalt relativt liten och alla är en bra bit under 100 nanometer och är därmed nanopartiklar i ordets rätta bemärkelse. Nu använder jag normalt inte KS själv men om jag skulle göra det och vilja behandla något invärtes/systemiskt så skulle jag blanda KS med ett självemulsifierande nano-baserat transportsystem i hopp om att silver skulle kunna åka snålskjuts in i blodet med vesiklerna. Om det fungerar så kan effekten bli väldigt mycket bättre.
Spelar det roll vilket märke man köper?
Nej det tror jag inte. Jag känner egentligen bara till Ionosil och det är den jag brukar rekommendera och har men det finns andra märken/tillverkare som säkert är likvärdiga. Det är många som tillverkar själv också.
